VAD ÄR AGILITY?

(Agility, eng. = snabbhet, vighet)

 

                                                                                                Foto: Louise Medman.

 
Agility är fart. Agility är action. Det är vighet och snabbhet. Det är en väl balanserad avvägning mellan snabbhet och säkerhet. Springer hunden för snabbt är det risk att den slarvar och till exempel river hopphinder. Fast tar hunden hindren med för stor säkerhet är det risk att någon annan medtävlandes hund springer i mål på en bättre tid.

Många tror att agility enbart är att lära hunden att forcera en hinderbana på så kort tid som möjligt. Men hundsporten agility är så mycket mer än det. Visst är det betydelsefullt att hunden är hindersäker, men minst lika viktigt är det att hundens förare är tydlig och har ett sinne för timing. Att man därtill även är "lite rask om fötterna" gör saken avsevärt mycket lättare; Som ett exempel så kan en riktigt duktig agility-hund springa fem (5) meter på en (1) sekund! Så det gäller verkligen att hänga med i svängarna!

 

                                                                                      Foto: Tina Eresjö-Köster

 

Agility är ett stort samspel mellan hund och förare - ett verkligt team-work.

Föraren visar den rätta vägen i denna "labyrint" av hinder, och hunden har vigheten och snabbheten att forcera själva hindren. Det är en mäktig känsla att kunna dirigera sin hund på avstånd och i full språng till just det hinder som är det rätta i hinderbanan. Känslan är som om man vore som ett fast man har ett betydligt avstånd emellan sig och sin hund.

Agilityn kommer ursprungligen från England. Det började som ett paus-program på den stora hundutställningen "The Cruft´s" 1978. Året efter blev det en officiell hundsport i England.
    Till Sverige kom agilityn 1984, då det arrangerades en uppvisningstävling på den stora hundutställningen "Stora Stockholm". 1987 fick agilitysporten officiell status i Sverige.

Agilityn har förändrats under årens lopp. Hindren är dock i stort sätt de samma, men inlärnings-metoderna och handlingen - hur man dirigerar hunden mot hindren - har förändrats avsevärt.
    Uttryck som "linjer", "stolpar", "plocka in hunden", "drag-arm" och "handlingssystem" är ord som begynnelsens agilityförare inte skulle förstå något av alls. För att inte tala om inlärningsmetoder som "target", "running contacts" och "2x2-metoden". Då-tidens agility-inlärning utgjordes mest med att man lockade hunden över/igenom hinder med hjälp av en hand full med godis. Numera används ofta mycket mer avancerade (som exemelvis ovan nämnda) inlärningsmetoder.

 

                                                                                                                      Foto: Louise Medman.

I en agilitybana (15-20 hinderpassager) finns tre olika hopphinder (vanligt hopphinder, lång-hopp och däcket). Där finns även tre olika tunnlar (kort och lång rund tunnel samt platt tunnel, där tunnelns utgång ej är helt öppen, utan består av ett släp som hunden själv måste pressa upp). Förutom ett slalom finns även tre olika balanshinder (balansbom, gungbräda och A-hinder). Varje bana är unik för varje tävlingstillfälle.

Hundarna delas alltid upp i tre olika storleksklasser: Small, Medium och Large, där varje storleksklass tävlar separat för sig.

Det finns fyra olika officiella tävlingsgrenar: Agility-klass (alla hinder ingår), Hoppklass (inga balanshinder är med) och Agilitylagklass samt Hopplagklass.
De individuella Agility- och Hoppklasserna är uppdelade i tre svårighetsklasser: I, II och III.
I klass-III delas ut cert. När hunden fått tre cert tilldelas den championat-titel - Agilitychampion och/eller Hoppchampion.
För att hunden ska få tävla måste den vara minst 18 månader. Hunden mäts in till vilken storleksklass den ska tävla i. I en obligatorisk tävlingsbok noteras inmätningen, och hundens agilitymeriter.

 

                                         "När är det min tur?!"                        Foto: Kerstin Eriksson.

 

                                                                                                                                                          Foto: Louise Medman

Tävlingen går ut på att hunden ska ta sig igenom hinderbanan med så lite hinderfel som möjligt och på kortast tid. Exempel på hinderfel: river hopphinder, vägran (ex. hunden stannar upp alldeles framför hindret eller går förbi det), missar kontaktfält på balanshindren eller att hund och förare vidrör varandra.
    Det finns även en förutbestämd, så kallad "referenstid" (den uppskattade tiden det tar för en snabb hund att ta sig igenom banan raka spåret, utan några vida svängar eller stopp). Om hunden kommer i mål utöver denna referenstid tilldelas den tidsfel, som lägges till eventuella hinderfel. Hunden måste ta hindren i nummerordning, får inte ta något hinder i motsatt riktning eller ta något hinder en extra gång. Om detta händer blir ekipaget diskvalicerat. Med andra ord är det väldigt lätt att bli diskad, vilket hör sporten till.

En diskvalicering i agility betyder absolut inte att man har försökt att fuska. En disk beror oftast på att det blev missförstånd mellan hund och förare.


Förutom de officiella klasserna finns det även olika inofficiella klasser, så kallade skojklasser, såsom Maxklass (den hund som hinner ta felfritt flest antal hinder på en förutbestämd tid, t ex 45 sekunder, vinner) och Öppen klass (Agility- eller Hoppklass). I dessa klasser tävlar alla mot alla, oavsett vilken svårighetsklass ekipagen annars tävlar officiellt.


Agilty är action - må det bästa ekipaget vinna!!!

 

                                                                    Foto: Louise Medman.