... I morrn är det tävling! Och hur i all världen ska jag vakna?!!! Detta är den allra största frågan av alla frågor som finns.
Nästa fråga är: Hur jag ska hitta dit? Jovisst! Jag har en karta, och det verkar inte så svårt.
Men sen kommer nästa fråga efter det: Hur ska jag hitta hem? Ja! Varför fixar arrangörerna bara kartor dit - till tävlingsplatsen? Man ska ju hitta därifrån sen också - från tävlingen, och hem! Jag vill inte bara ha en Dit-karta - jag vill ha en Hem-karta med!
Jo, själva tävlingen, då?
Jag ser med glad spänning fram emot morgondagen. Ja, efter jag på nåt sätt har vaknat, alltså. HATAR MORGONAR!!! :(((( Jag har ingen hundvakt, så alla jyckarna ska med. Detta får mig att tänka på ett gammalt kåseri. Det kan du läsa här, om du vill.
Mina "farhågor" (en del inbillade) för imorgon:
1. Att Gromit av nån obegriplig anledning ska gruffa med nån hund i publiken. Det är samma domare som var på den där ödesdigra tävlingen för några år sedan. I morse när jag upptäckte det, så skrattade jag högt för mig själv. Om du vill kan du läsa om denna hemska tävlingsdag här. Usch! Måste väl förtydliga att jag har absolut inget emot domarn. Jag tycker han gör roliga och utmanande banor.
2, Att Gromit får tokfnatt meddetsamma, och diskar sig utan att vi har fått hoppa ett enda hinder. Han har en tendens att "låsa sig" på nåt hinder, medans han sitter framför första hindret och väntar på att få starta. Jag är dålig på att se vad som försiggår i Gromits lilla huvud. Kanske jag ska "safa" och typ "kalla in" honom de första två-tre hindren, för att sen köra på? Nä! Antagligen ingen bra idé. Det är nog bättre att jag försöker vara "tok-tydlig" istället.
3. När, eller jag borde kanske tänka: om, han missar portar i slalomet, ska jag ta tillbaka honom eller fortsätta och självmant diska oss? Detta bara för att han ska få en positiv känsla av att tävla. Risken att ta tillbaka honom är, att då kan han bli tok-fnattig. Äh! Jag improviserar som vanligt!
4. Att jag inte HINNER MED! Jag måste SPRINGA det värsta jag kan! Och kanske chansa att han verkligen tar hindren. Om jag kommer efter, så vänder han sig om, och då förutom att vi krockar med varandra och strular till det, så slösar det ofantligt med tid och sekunder! Måste vid banvandringen upptäcka var dessa "fällor" finns, och försöka hitta en lösning.
Hur som helst ska det bli ROLIGT!!! För en hundradels-sekund for tanken: "Tänk om vi vinner!" genom huvudet. Det finns i och för sig inte på världskartan. Fast... Nä!!!
Synd att inte Hubbe-Jennie och hennes Hejar-klack ska dit. Dom brukar alltid ha så gott hembakat fika-bröd med sig. Som ofta räcker även till mig! :) Catherine med sin Bernersennen Maja ska dit. Dom debuterar med agilitytävlandet imorrn. Hihi! Undrar om hon är nervös? Hehe! Maja är jätte-duktig. Det är så häftigt att se en Bernersennen galoppera på agilityplan!! :)) Jag har faktiskt kommit ihåg att packa ned kameran, så jag hoppas på bildbevis sen.
När jag sitter här och tänker på tävlingen, så kommer jag på mig själv att jag små-ler lite för mig själv. Jag tycker det ska bli så kul och samtidigt så komiskt; Tänk att jag ska släppa lös den där virvelvinden med turbomotorn ständigt på fullt ös, mitt bland alla dessa människor och jyckar. Haha! Jag ÄR inte riktigt klok!!
Apropå att Gromit och jag antagligen INTE vinner. Här kommer ett nyinlagt kåseri. Känsliga läsare varnas. Om du har svårt för att tala om död och sånt. Och inte har samma - ibland lite råa - humor vi har i min familj. Då ska du kanske blunda lite så där på slutet.... Med ett litet *klick* så är du där!
G´natt! Nej, förresten! Nu - klockan 23:45 - ska jag titta på Så ska det låta och Grillad, som jag har "spelat in". I morgon är en annan dag! Den dagen - den sorgen! Lev för idag! Just nu... Nej! Sluta nu!