Under dagens arbetsdag i butiken (som ligger under jord i ortens köpcentrum - det finns inga fönster, alltså), så har den ena kunden efter den andre spontant berättat om snöovädret med tillhörande obligatoriska trafik-kaos utanför jobbets betongväggar. Jag har tyst oroat mig för hemfärden efter arbetsdagens slut.
Fast sedan när jag "blev befriad" från arbetets sysslor - och går fri ut i världen - så stod jag frågande en stund: "Men.. var är all denna snö som alla har berättat om??" Det fanns inte en snögnutta någonstans! Att jag har missat snön även denna vinter..
Inget framskottande av bil eller is-skrapande av bilfönster (även på insidan pga att hundarna absolut vill andas (läs: onödigt flåsa) inne i bilen, inget slirande i kurvor och backar, inget beräknande satstagande uppför backar för att få styrfart så man inte fastnar mitt i backen, inget snöskottande hemma på gårdplanen med fyra vilt och glatt skuttande hundar runt snöskoveln, inget krångel med ytterdörren som inte vill stänga sig för att det hela tiden blir lite is i dörrspringan (isolering, vad är det för något?). Var är detta utlovade snö-oväder?
Hm... Ordet förnekelse poppar just upp i huvudet... Undrar varför? ;)
><
I tisdags gjorde Spirou en "face-lift"! Eller rättare sagt: Han har fått lov att operera om sitt vänstra ögonlock, som nu har "lyfts upp", så att de där ögonfransarna som rullat inåt nu ska istället blev "utrullade". Veterinären hade först planerat att typ bränna bort de felande ögonfransarna, men av någon anledning så ändrade hon sig sedan. Spirou tycks i alla fall trivas med sin "nya look". Det är nog mycket skönt att slippa ha ögonfransar som skaver mot ögat.
I morse så skjutsade jag Keaton till sin veterinär (det gäller att ta rätt hund med sig till rätt ställe) för öroncheck. Helst skulle veterinären söva ned honom, så att man kan spola ur öronen ordentligt, men pga av hans höga ålder och hans hjärt-tillstånd, så avstod vi detta. *pust*. Istället körde vi en lite försiktig öronspolning med vaken Keaton (som var jätte-duktig). Visserligen blir det inte lika grundligt och effektivt, men bättre än ingenting (hoppas jag). Veterinären var mycket försiktig, och hon berömde Keaton flera gånger för att han är så lätthanterlig, gammel-gubben "Stinkbomben" (hans nya smeknamn på jobbet).
Nu ska vi prova med nya örondroppar och nya piller. Ja, ja...
Jo! Glömde berätta om Spirous veterinärbesök i tisdags...
När jag lämnade in honom på morgonen sa veterinären (före detta springer-ägare) att han skulle få sitta i fikarummet eftersom hon är lite "kär" i min fina Spirou. "Man skulle kanske skaffa sig en springer igen..!", suckade hon lite grann. Spirou skulle bli klar "tidig eftermiddag". "Vi ringer!", sa hon.
Sedan klockan 15.00 började jag fundera: "Undrar hur de defenierar uttrycket "tidig eftermiddag"?". Jag ringer, men ingen svarar. Genast så tänker då jag (hönsmatten tillika hund-hypokondriken): "Nu har han dött! De vågar inte svara!". En stund senare ringer jag igen. Även mycket beroende på att jag vet att de stänger (som jag då trodde) 16.30. Efter m-å-n-g-a signaler så svarar praktikanten: "Oj, vi har glömt ringa... Vi stänger idag om tio minuter!" (klockan är nu alltså 15.50).
Jaha! Spirou hade inte dött - utan veterinären hade planerat att KIDNAPPA min fina Spirou, och hoppats att jag skulle glömma bort att jag hade lämna in honom.!! Typiskt och lömskt att de sedan skickar praktikanten till att göra deras "smutsjobb".
Nä! Riktigt så var det inte. De hade haft en kaotiskt dag, och sedan när jag hämtade Spirou (35 minuter efter stängningsdags), så sa en skötare att hon hade precis varit på väg att ringa, men att jag hann före. Hm..? Och inte såg jag någon "praktikant" där. Undrar jag... Försöka kidnappa min Spirou..! *Hrmf!* ;)
Bilder kommer en dag... typ snart!