"The show must go on"
På lördag är det avslutning på Gromits kurs. Då är det även prov - om vi blir godkända eller inte. Hihi! Jag kom på i förr-förrgår att vi inte hade tränat ett skvatt sen sist. Och det var nästan 14 dagar sen. Igår tränade vi lite jaktlydnads-grejs här hemma på gårdsplanen. Det gick sådär. Eller helt okej, faktiskt. Idag blev det lite freestyle-konster på parkeringen innan bilfärden hem. Det gick bättre. Alla jyckarna var hel-tända. "Kuuul!!!", skuttade de i kör.
På söndag är det årsmöte på ÖBK. Detta fick mig att tänka på ett gammalt kåseri, som jag hittills inte vågat göra officiellt. Men... nu finns det här."Klubbkamrater" och "Klubbkamrater, version".
Vill förtydliga här att detta kåseri är en fiktiv berättelse, som inte har någon som helst förankring i någon specifik händelse. Det som historien förtäljer kan hända (och händer) på alla klubbar och föreningar runt om i landet. Hoppas ni kan se det komiska i hur vi människor ibland beter oss.
Det finns två versioner av den - två olika slut. Jag kan inte bestämma mig vilken jag ska visa.... så det blir bägge! På ett sätt gillar jag denna version bäst. Den är smartast. Fast... Jag tycker ju även mycket om denna.som är originalet. Den har kanske inte lika smart slut, men...
Om ni nu funderar på att orka läsa bägge, så är det alltså bara lite extra text vid slutet på den som är originalet. Den som kallas "version" är denna ovan nämnda text borttagen. Ibland är det klokast att inte svamla så mycket - fram och tillbaka - utan istället vara kort och precis. Haha! ;)
När jag var yngre så led min familj av min beslutångest. Speciellt på min födelsedag, när jag, som födelsebarnet, var den som skulle skära den första tårtbiten. Jag kunde inte bestämma mig var på tårtan jag skulle göra det första tårtspadesnittet. När jag väl - till slut - lyckades skära första, så hade jag sååå svårt att bestämma mig om jag skulle skära nästa snitt på högra eller vänstra sidan om det första tårtspadsnittet. Eh..? Fattar ni?
Förr i tiden när jag köpte kvällstidningar var dag, så köpte jag alltid både Aftonbladet och Expressen. Ni minns väl Hasse & Tage-sketchen där Gösta Ekman inte kunde bestämma sig? Detta är/var jag persionifierad!!
Jag har bättrat mig. Tror jag... Eller... Har jag det...? Hm..?