Eftersom jag aldrig fick till nåt Spirou-kalas när han fyllde åtta år för... ja, det är nog typ en månad sen (22 maj), så blev det "två kalas i en smäll": Midsommaraftonfika och Spirre-kalas.
Spirou med sin del av jordgubbstårtan - självklart med åtta tända ljus.
Här är hela ligan: Wilbur, Spirou och Gromit. (Nu är tårtljusen utblåsta eftersom tårtbiten ramlade på sidan. Jag tyckte att riskera att sätta igång en gräsbrand så där på midsommarafton verkade lite onödigt...)
"Mums! Människo-tårta! Vilket lyx!!", glufsar Spirou.
Så här såg tårtan ut.
(Jo, som ni ser så fanns det människogäster med också. Men eftersom jag inte riktigt vet om de verkligen tycker det är så himla kul att visas här - så slipper dom.)
En knäpp bild på en knäpp Gromit.
En knäpp bild på en lååång-nosad Spirou.
Vad är det där för svart lurvigt som ligger utbrett i gräset?
Jo, det är bara Wilbur - som alltid är redo!
Själv så firade jag midsommaraftonskvällen.... sovandes i soffan! Jag var tydligen trött efter två dygn utan ordentlig nattsömn. Vid halvtolv på kvällen vaknade jag till lite kort - utmattad av hunger. Det enda jag hade ätit under dagen var två mackor och lite yoghurt till frukost (på jobbet. Jo, det finns folk som jobbar på midsommarafton - en hel del, faktiskt), två tårtbitar, en kanelbulle och ett kex. Men jag var för trött för att göra något åt min hunger, så jag somnade om.
Vid fyra-tiden vaknade jag åter till en stund - jag frrrrös. Ytterdörren stod ju på vid gavel, och jag hade bara en tunn filt över mig. Visserligen låg två stycken springer spaniels intryckta med mig i soffan - de värmde. Finns det något mysigare än att känna sin hunds mage röra sig mot ens rygg i takt med hundens andetag? För en sekund fick jag en teoretiskt idé att sträcka ut högerarmen för att ta den tjockare filten som låg på soffryggstödet och vira om mig med den. Men jag somnade tydligen om igen innan jag fick till en praktisk handling.
Vid sex-tiden vaknade jag till åter igen. Jag frös fortfarande. Hundarna hade övergivit mig i soffan. Nu var jag dock vaken nog att lyckas göra något åt det. Det blev betydligt skönare med den tjockare filten. Strax efter jag fick filten om mig, så klev hundarna lite så där klumpigt, men försiktigt över mig och klämde ned sig tätt intill. Jag somnade om igen...
Zzzzzzzz
Just det! Jippee! Jag har tydligen semester igen!!! :)))