Jag tror att jag har gått och blivit som en riktig sur och grinig gammal kärring. Idag har varit en riktig bläh-dag. En riktig måååndag, alltså. Förfärligt va många "riktigt" det blev, då. Äh! Sur och grinig är jag! Sur och bitter. Hatar allt och alla. Vill inte göra nånting. Allt är bara dumt. Ena hunden "ep-ear", den andre är halt (mer eller mindre, det varierar), men den tredje - den gamle tonåringen - han är minsann den friskaste hunden jag har, den gamle trettonåringen. Ska jag ha honom som min aktiva agilityhund, kanske. Fast han ser inte så där värst bra, lyssnar enbart när det passar honom (knappt ens då) och hans gamla knäskada är förstås inte så där jättesäker att hoppa och skutta och ha sig med.
Igår på ICA så blev jag påhoppad bakifrån med frågan: "Har du nån agilityabstinens, då?" Frågan var helt klart legitimt ställd, med tanke på mitt långa vinteruppehåll. Jag svarade: "Ja, faktiskt!", men sen efteråt när jag strosade runt ICA:s alla montrar som en virrig, gråhårig, bitter, tankspridd och ful höna kom jag på: "Ja, men vem ska jag träna med, då? Alla jyckarna är ju trasiga, ju!" Okej, Gromit är ju inte trasig på det viset, men jag ifrågasätter om han verkligen ska anstränga sig med alla dessa piller och med "dunderkortison"-kuren i sig. Jag ska förresten fråga veterinären om det imorrn när vi är där - åter igen - på provtagningsbesök.
En sur och grinig fågel som tycker plötsligt har allt blivit dumt och dammigt.
Ja, sur och bitter gammal kärring. Det är jag det. Tjock och fet är jag också. Orkar inte röra mig. Vill bara sova och ÄTA. Gott och sött och fett. Fattar inte varför den där magen bara växer och växer. Och så har vi colan. Goa, goa coca colan. ♥ Jag är beroende. Det finns för sjutton ingenting som kan ersätta colan. Cola och choklad. Gissa vad som står här bredvid på bordet? Om ni svarade en iskall cola - the real thing - och en chokladbit, så svarade ni rätt. Första pris är.... en iskall cola - the real thing.
Ja, tjock och fet är jag. Hur ska jag orka springa agility i vår? Måste göra nåt åt det här - nu!! Inte imorrn - utan NUUU! Dessa två sista meningarna tänker jag varje dag, varje morgon. Men sen... så händer det nada. Sen å andra sidan, jag kanske inte har nån agilityhund senare i år, så spela roll. Ja, ni hör ju vilken sur och grinig och bitter gammal kärring jag är. Pessimistisk och negativ som en... sur gammal kärring. :(
Och vet ni mer! Jag är inte bara ful, grinig och bitter, jag är bortskämd också! Egentligen har jag förbaskat bra; (utan gradering) ett hus att bo i, en fungerande bil, tre hundar som oftast gillar mig, ett jobb, jag lever, är inte dödssjuk eller nåt, det är inte 35 grader kallt ute, det är inte fem meter djup snö där utanför, TV:n funkar, elektriciteten funkar och jag har kvar av min iskalla cola. Vad har jag för rätt att tycka att allt är bläh! Bläh, på mig, dumkärring!!
Nä, nu går jag in till köket och hämtar en till liten chokladbit för att riktigt (!) fira "Hata Kerstin"-dagen.
Ett stycke ekorre med en fånig min.