Apropå förra dagboksinlägget om varg-seminariumet... Ingen nämnde någonting om besvärjelser (!) - vare sig etologen, länsstyrelse-tjejen eller någon annan. Märkligt! De rekommenderade att föra oväsen om man inte vill bekanta sig närmare med vargar, och för att hålla dom på avstånd. Fast... å andra sidan så är väl att ropa ut märkliga ord ett sätt att föra oväsen.
Jag är ganska tveksam om min egenpåhittade besvärjelse (se dagbok 6:e nov) verkligen var så verksam. Visserligen kom inga vargar hem till min tomt under de två dagar jag höll på. Fast... de kanske inte skulle ha kommit till mig ändå (med eller utan denna måhända värdelösa besvärjelse).
Det enda som hände var ju att Gromit plötsligt under den första natten blev av obegriplig anledning halt på höger framben. Men två dagar senare (när jag slutat skandera ut min anti-varg-besvärjelse) så blev Gromit mirakulöst frisk. (?)
"Men matte, släpp in oss!!!"
(Denna bild har inte mycket med dagboksinläggets text att göra.)
Jo, jag har nyss roat mig med att samla lite filmsnuttar på en och samma sida. Denna! Varför? Ja, inte vet väl jag!! Kände för det bara.
Något jag inte alls har känt för på sistone är att träna jyckarna. Men igår ryckte jag upp mig lite. Satte igång på jobbet (!) att försöka lära Spirou och Gromit varsin ny konst. De tycker det varr JÄTTE-ROLIGT!!! Speciellt Spirou. Han är bara bäst!! Han funderar, och testar, blir för ivrig, lugnar ned sig, funderar och testar nåt annat. :)
Gromit är svårare att jobba med. Han blir alldeles för ivrig - och frustrerad - och slutar därmed att tänka. Så då får välan jag göra det åt honom då. Inte för att jag lägger mig i och hjälper honom bokstavligt talat. Utan jag får lov att tänka efter lite mer vad jag egentligen håller på med. Hrmf! Måste ställa krav på mig själv!!! *suck*
Vad det är för konster? Äh! Inget märkvärdigt. Det får vi se sen. Jag kanske ger upp imorrn! (Min "skjuta-upp-till-sen"-regel gäller även min "det-är-aldrig-försent-att-ge-upp"-regel. Ibland, alltså. Om man känner för det.)