... det du (antagligen) lika väl kan göra imorgon!"
"Dealen" att jag "skulle få" slippa lördagens tävling, var ju att jag skulle träna istället. Gjorde jag det? Näe!
I lördags gjorde jag istället.... Ingenting! Okej då! Jag borstade och trimmade några jyckar, men det räknas inte riktigt. Några och några... Tre stycken för att vara exakt. Jag hade ju glömt bort lördagens fotbollsmatch, men kom på det tack vare Katta i "paus-vilan" mellan hund nummer 3 och 4. När jag hade sett klart på de återstående cirka 20 minuterna på matchen, så gick hund nummer 4 (Wilbur) bort. Med andra (lite mer vettigare) ord, så struntade jag i honom. Wilbur tyckte även han att det gick hur bra som helst.
Efter kvällspromenaderna (gick först ut med "pensionärerna" Keaton o Wilbur, sedan Spirou o Gromit), så bestämde jag att imorgon (söndag, alltså), så skulle jag gå upp tidigt, och åka till brukshundklubben innan tennismatchen som började kl 15.00. Ha! Vaknade vid 10.00-tiden (Detta mycket beroende på att jag somnade vid typ 03.00-tiden, Jag var klarvaken, kollade in Fåret Shaun-DVD:s halva natten), gjorde ingenting ett tag (= minst två timmar), gav hundarna frukost, gjorde ingenting "ett tag" till, och PLÖTSLIGT var klockan 15.00 - MATCHEN börjar. Sedan efter det så somnar jag igen i soffan. Hundarna snarkar med mig i kör.
Vaknar strax före åtta. Med en besviken suck tror jag inte att det är riktigt sant! Går en promenad med "pensionärerna", sedan tar jag med mig Spirou och Gromit till centrum, handlar på ICA tio minuter innan de stänger (hade inte en matgnutta hemma), åker till skogen.
Eftersom jag inte har ork att hålla "stenkoll" på Gromit, så får han ha flexikopplet på sig. Det blir en skön och avslappnande skogspromenad. Jag går där och funderar hur hundarna skulle reagera om det skulle bli "skarpt läge" - alltså om vi skulle stöta på vilt med synintryck - Skulle de då lyda mig, och stanna kvar?!
Gromit är den jycke som jag inte är helt säker på. Det var länge sedan nu han smet från mig i skogen. Jag har varit på honom som en igel, när han har fått vara lös. Samtidigt som jag har låtsat vara en kul och lek-initiativtagande matte. För någon månad sedan hade vi faktiskt nästan "skarpt läge" - Helt plötsligt så rusar Gromit och Spirou iväg i 190! Jag gormar. De stannar omedelbart! Duktiga vovvar! De måste ha fått vittring på vilt som nyligen gått förbi.
Men hur duktiga skulle de vara om de även fått se viltet? Det var det jag nu idag gick i godan ro och funderade på...
Plötsligt väcks jag ur min dvala - det prasslar i snåren och kvistar bryts en bit ifrån mig och hundarna. Spirou är ungefär 20 meter framför mig på stigen. Jag kallar genast in honom - Han lyder inte! Han spanar mot ljudet. Två... Ja, jag hann inte se vad det var, rusar åt varsitt håll genom snåren. Spirou rusar ditåt. Jag ropar mitt "Om-du-inte-stannar-och-slutar-jaga-mattes-vilt-så-slår-jag-ihjäl-dig-och-du-kommer-ångra-dig-resten-av-ditt-liv"-vrål. Spirou tvärnitar efter cirka fem meter. "BRA!!", berömmer jag honom lugnt. Spirou står kvar - Han spanar efter det ena rådjuret (eller vad det nu var för något). "Här!", ropar jag - Spirou kommer genast till mig. Ett godis-regn faller över bägge hundarna medan jag berömmer dom. Gromit fattar ingenting - Han äter bara glatt upp godbitarna han får tag i. Jag funderar på att vända tillbaka, bara för att verkligen poängtera att vi jagar icke! Fast då skulle skogsturen bli så himla kort, så vi fortsätter.Jag iakttar Gromit när vi går på stigen där det ena viltet passerade - Han brydde sig inte mycket. Jag trodde han skulle flippra ut totalt.
Undrar vad Gromit skulle ha gjort om han inte satt fast i flexi-kopplet? Å ena sidan tycker jag det var synd att han var kopplad, fast å andra sidan var det mycket skönt.
Efter skogen åkte vi till brukshundklubben för lite agility-träning. ÄNTLIGEN! Vi kom dit kl. 22.10. Gromit fick ett 20-minuters pass med släpp efter Platta tunneln, Slalom, och kontaktfältsträning. Vi tränade även staket-hoppkombination (alltså tre hopphinder står intill varandra likt ett staket. Denna kommentar för er ej agilitynördar. ;)).Gromit var jätte-duktig på precis ALLT!!! :)
Spirou fick ett 10-minuters pass med att ha kul och fart. Precis som sist så blandade vi lite Freestyle-konster med agility-hindren. Jag undviker Platta tunneln. Det sista vi gör innan vi åker hem är en U-svängliknande hinderkombination där Platta tunneln är tredje hindret från slutet. Spirou sprang glatt in i tunneln - och lika glatt sprang han ut i andra änden. Efter de två sista hindren hamnade han i ett godisregn som hette duga!!!! :)
Vi åkte nöjda därifrån strax före elva på kvällen. Vad skönt det är att få ha HELA agilitybanan för sig själv. Ingen var där - förutom spökena förstås. Fast de kör ingen agility - de satt bara och iakttog oss från agilitybodens tak... Eller var det ett par kråkor?
Därefter blev det en mycket sen middag från McDonalds. De eventuella kalorier jag hade bränt från agilitypasset, såg jag till att de kom tillbaka med råge! Ja, ja....