Jyckarna o jag var i "Fängelse-skogen-fast-på-andra-sidan" igår. Och givetvis blev det lite hundbad i sjön. Gromit gick bara ner i vattnet och simmade utan att tveka. Och vad är det för speciellt med det,då? En springer spaniel som simmar? En springer är väl mer eller mindre som typ född i vatten!
Nja... Grompan har sedan valpålder varit lite tveksam mot det blöta. Men jag har sakta men säkert lärt honom att gilla vatten. Fast det var ju en ganska märklig känsla när jag i början berömde jycken när han spontant gick i vatten- och lerpölar. (!) Vatten uppefrån - även kallat regn - accepterar han numera. Inte mycket mer. Han blir lugnare, och håller sig vid mig utan att rusa runt som en tornado.Vid koppelpromenad så drar han inte. Hm...? Kan det inte regna jämt!! ;)
Förra sommaren ville Gromit helst inte gå ner i sjön överhuvudtaget. Jag försökte slänga i pinnar och godis så långt ut så han skulle få lov att ta några simtag, men han var för feg. Trots att både Keaton och Spirou simmade och därmed fick tag i alla roligheter.
Nu igår så simmade Gromit helt spontant och så lugnt och fint. Ibland måste man tydligen mogna lite.
När jag stod där och betraktade mina fina hundar simmandes i sjön, kom jag på att jag har ju sådana där "moderniteter" som kamera i min nya mobiltelefon. Så här kommer lite bilder...
Visst är det nåt fridfullt över synen av två hundar som simmar lugnt vid solnedgången.
Spirou med pinne och Gromit här utan pinne i mun. Strax efter så var Spirou utan pinne. Grompan tyckte att Spirres pinne var hans - som vanligt - och Spirre är inte den som opponerar sig i onödan.
Gromit.
Strax innan så simmade han lite runt för sig själv i stora cirklar. I förbifarten så tuggade han flytande vasspinnar som kom i hans väg. Lugnt och fridfullt.
Badkrukan Wilbur.
"Godis!!! Jag vill ha GODIS, matte! NUUUU!", visar han enträget, ljudligt och enerverande. Det var den fridfullheten, det!
På vägen tillbaka till bilen hoppade jyckarna upp på denna gamla "trotjänare" till godis-sten.
Detta är samma godis-sten, fast från andra sidan, annan årstid och andra jyckar. Baloo, Eskil och Keaton, anno c:a 1997
På bägge bilderna så spanar jyckarna ned mot vattnet. Igår var det några andra hundar som skällde på andra sidan av sjön som tog mina hundars uppmärksamhet. På den nedre bilden är det en alena skidåkare som skidar över isen som var mycket intressant att följa med blicken.