Oj, va vi försov oss! Hundarna och jag vaknade strax efter elva. Flera timmar efter "piller-tiden". Attans!
Wilbur snarkar.
Vi slöade hela dan. Ingen promenad, utan lek på tomten i omgångar. Den första "ute-på-tomten-lek-sessionen" varade i över en timme. Lek med inslag av lite lydnads- samt konster och trix-träning. Roligast var nästan "tysta leken". Jyckarna är sååå koncentrerade på sin matte, allra helst Gromit. Han verkligen blåstirrar på mig, vill inte missa och göra fel. Under "tysta leken" fick de träna sitt, sitt kvar, snurra, cirkel, ligg, rulla, zick-zack mellan benen, studs och hopp samt kom. Det gäller ju även för dom att veta vem som ska utföra konsterna, medan de andra ska sitta kvar och vänta på sin tur. Så det gäller att de är koncentrerarde och kollar noga. Just det! Jag glömde att berätta att det är jag som är tyst - använder enbart mitt kroppspråk och handtecken för att kommunicera med jyckarna.
När vi var inne så smaskade framför allt Spirou och Gromit på sina märgbens-julklappar. De var sååå duktiga. Inte kan man tro att de dagen innan slogs så att pälsen rök.
Gromit tycker livet är orättvist: "Jag är övertygad om att Spirous märgben är mycket godare än mitt. Jag vill ha!", visar han olyckligt.
Jag håller med Gromit. Visst ser det smaskigt ut!
"Snälla matte! Du kan väl ge mig Spirous ben?!", vädjar Gromit.
"Om jag ser så hääär söööt ut, då? Får jag då?!"
"Om jag ser otroligt fånig ut, då?
"Suck! Va´ allt är orättvist!", tycker Grompan. Att det finns två lediga märgben till spelar ingen roll. Det som Spirou har är ju bäst - oavsett vilket det är.
Idag har vi kompenserat juldagens slöande. Vi har pulsat i snön i skogen i över en timme. Jag hade faktiskt kameran med mig, så jag har bildbevis. Men suck, vilken dålig fotograf jag är! Kameran och jag var inte riktigt överens om när och om man ska ta kort. Mer om det en annan dag. Hundarna var även med mig ute på tomten medan jag skottade lite snö på uppfart och gårdsplan. Hundarna roade sig med att söka efter utslängda godisbitar medan jag roade mig med skottningen. Och så lekte vi och gjorde lite konster och trix. Ingen behöver ringa till hundombudsmannen för att mina jyckar har blivit lika förtappade och slöa som sin matte. ;)