01:31:55 pip!

Klarvaken! Idag har förresten varit lite av en "krångel-dag". Ni vet när det mesta så där lite små-krånglar. En dag utan större flyt, alltså. Konstigt nog så har jag ändå varit vid gott humör. Märkligt! Det blev bara liksom komiskt till slut. Pricken över i:et var nog när jag efter jobbet skulle köra ut från parkeringen. När jag börjar backa så ser jag i ögonvrån typ något som fladdrar till vid backspegeln. Sekunden efter hör jag ett kras. Vad sjutton var det där?!", undrar jag. Hur många av er har varit med om att själva spegelglaset på backspegeln bara lossnar och faller ned????

    Visst är detta komiskt. Delar bara lossnar från bilen. Snart faller väl en dörr eller nåt i backen. Till slut sitter jag där helt fri med en lös ratt i händerna i en "jätte-cab" - den ultimata cab:en. Hundarna springer och skuttar glatt runt bilen. Eh..? "bilen"? Jag menar resterna av bilen. Hm..? Man kommer bli lite blöt om det regnar...

Igår var det säsongs-premiär för Sommar-cupen. Det är alltså en serie träningstävlingar i cup-form.

Raymond-paus...

Jag hatar reklam...

Denna sommar är det fem tillfällen. Man samlar poäng (om man är ÖBK eller ÖHU:are) för varje gång. Poängen är från att bara vara deltagande (1poäng - det räcker att man hoppar några hinder, typ) till vunnet lopp (4 poäng). (Se här.)

Oj, nu börjar Raymond igen! Paus...

Detta är en rolig träningsform. Man får träna tävlingslikt...  Nä men, nu är det ett nytt Raymond-avsnitt. Paus...

Reklam...

Man får träna tävlingslikt (det är faktiskt mycket bra uppslutning med mååånga starter - nästan som en på en riktig tävling), fast mer... Reklamen slut... Raymond börjar igen... paus... Visserligen har jag hela DVD-boxen, men...

... fast det är mer "på låtsas". Och därför törs fler "rookies" ställa upp som inte riktigt vågar på en riktig tävling. Samtidigt är det även många erfarna tävlingsekipage som passar på att träna "tävling".

    Själv passar jag på att träna Gromits starter. Här ska det inte tjyvstartas, inte! I Hoppklassen tjyvstartade den lilla rackarn. Jag bröt och muttrade surt på honom - efter en sekunds tvekan - valde jag att ta tillbaka honom till starten för att börja om. Jag diskade oss alltså frivilligt. Detta är ju klokt om man tänker framåt. Fast... jag ångrar mig lite. Där slösade jag ju bort minst ett (kanske två) Sommar-cupspoäng helt - nästan i alla fall - i onödan. Ja, Sommar-cupen är ungefär som en fem-kamp på Gröna Lund; Rolig lek med en gnutta (hm..?) allvar.

Spirou fick också ställa upp. Han skuttade på i maklig takt. Varför skynda sig när man kan ta det lite lagom lugnt. Han rullade sig enbart i en tunnel. Jippee!! Det Spirou tycker är roligast med agility är att man har så många roliga tunnlar att rulla runt i. Knäpp-jycke!!

Det är skoj att ha två så olika jyckar; Gromit racer-jycken (för att vara springer spaniel, alltså) och Spirou som till och med är långsammare än jag (!).

Gromit - racerhund.

Spirou - tunnelrullningshund.

    På banvandringen har jag inte en tanke på hur jag ska handla Spirou. "Äh, det löser sig. Jag improviserar lite medan vi håller på!", tänker jag. När det gäller Gromit måste jag veta exakt vad och när jag ska göra mina "handlings-moves" (om jag nu har några). Råkar jag komma om bara så lite fel, så är det kört. I och för sig gäller detta även med Spirou om man har för avsikt att få en bättre tid. Fast jag är nöjd bara vi kommer i mål.

    Spirou diskade sig (eller jag, då - om man ska vara noga) i Hopp-klassen. Plötsligt hade han "fart" och sög fast på hindret han hade framför nosen. Tyvärr var det fel väg. Först tänkte jag försöka hejda honom, men jag ändrade mig och berömde honom istället för att han hade viljan att hoppa - helt självmant - utan mina ständiga påhejningar. Att det blev fel berodde ju på mig. Jag var tydligen alldeles för sen att visa vägen.

Wilbur fick inte köra nåt. Jag hade en liten stund tanke att låta honom få köra i small-klassen (lägre hinderhöjd), men klok (!) som jag är avstod jag min frestelse.

Wilbur - pensionärshund.

Oj, nu är det ljust ute! Som sagt, jag har ställt om dygnet. När jag kom hem efter Sommar-cupen, skogspromenad och lite jobb, så var klockan runt midnatt. Då satte jag igång att skriv in Sommar-cupsresultaten. Gör man det inte på en gång, så är det risk att det dröjer. Och eftersom det nu ju är en cup, så är det ju lite spännande att se inför varje deltävling hur varje ekipage ligger till.

    Att skriva in resultaten tog mig cirka två timmar. Detta dels för att datorn var extremt lååångsam. När jag startade datorn kom det upp ett sånt där fönster som talade om att nåt var "tokigt", och han undrade om han skulle fixa till det. "Jovisst! Gör det, du!", svarade jag. Detta gjorde att datorn blev slö, eftersom han samtidigt höll på att fixa och dona lite för sig själv medan jag ville han skulle koncentrera sig på det jag höll på med.

    Sedan krånglade tabellerna lite grann. De gjorde inte riktigt som jag ville, och jag fick fundera lite hur jag kunde "lura" dom. Jag lyckades till slut! Hehe! (Är inte riktigt nöjd än, ska fixa mer sen.)

    I och med jag avskyr att skriva om saker och ting, så har jag - efter erfarenhet - lärt mig att spara ofta - ifall nåt händer och allt man har skrivit sedan senaste "back-upen" försvinner. Och eftersom datorn höll på med sitt eget fixa och dona, så fick jag väääänta och vääänta medan jag sparade lite då och då. Detta gjorde att det drog ut på tiden.

Hur som helst var jag gaaanska trött när Gromit väckte mig strax efter sju i morse. Han är så duktig med sina piller-tider. Han säger till själv. (!)

    Ja, nu tycker han att själva momentet svälja piller inte är så himla nödvändigt egentligen, utan det är belöningen efteråt som han tycker är så väldans roligt. Jag tar en näve hundmat som jag typ "trycker" in i munnen på honom. Han tycker det är super-roligt, knäpp-hunden.

Gromit - knäpphund.

Nu börjar fåglarna kvittra där utanför.. När jag kom hem från jobbet idag var jag så trött och hungrig. Efter maten tog jag en tupplur. Hm... mina "tupplurar" tar cirka två - tre timmar. Så klockan 22.00 satte jag igång med att baka sockerkaka (som ska bli tårtbotten till jordgubbstårtan). Sedan började jag bära ut till bilen alla dessa tidningar och pappersförpackningar jag har skjutit upp att slänga - jag tog skottkärran! Det blev flera vändor fram och tillbaka med två brunvita jyckar som ständigt var i vägen. Wilbur hade kvickt som attan skuttat in i bilen. "Tänker du åka härifrån ska jag med!!", resonerade han och tog det säkra före det osäkra..

    Vid midnatt stod jag vid pappersinsamlingen och höll på. Självklart var det proppfullt (ja, det har ju varit en krångel-dag idag) i papperförpackningskontainrarna, så jag fick åka till nästa insamlings-ställe. Och det gick så bra så bra, så! :)

Nä, om cirka tre timmar kommer (hoppas jag verkligen) Grompan väcka mig igen - pillerdags!!!