Jo, jag hittade dit (se förra dagboksinlägget). Allt såg ut som det brukade (jag har ju varit där flera gånger innan), förutom en sak; Det regnade! Det minns jag inte att det gjorde när jag har var där förut. Förstår inte riktigt vitsen med dettta nya påfund. Parkeringen var full med pölar stora som sjöar och det var dyigt lite här och där. Men planerna var helt okej.Och det är rätt så skönt att ha tält att kura i. Inte så himla kul dock när man kommer hem, och måste hänga upp allt det dyblöta på tork. Måtte jag nu inte glömma att packa ned allt innan jag snabbt ska rafsa åt mig tält och burar nästa helg när vi åter ska iväg på tävling.
Jag kom fram till brukshundklubben i någerlunda god tid (!). Hihi! I år så åkte tydligen klubbkompisarna Rosie och Mats lite vilse i Södertälje med omnejd i deras försök att hitta dit. Haha! Man kan säga att de gjorde en Kerstin á la tolfte september 2009. Fast de kom fram precis till large-klassens banvandring. "Timing!", säger då jag!
Kan här passa på att säga grattis - igen - till Rosie och Sheena som fick en till pinne i klass 2, Hoppklass! Och till Annika och Abbe som även de fick pinne! Abbe kom på en 2:a plats med Sheena tätt efter på tredje platsen. Det såg lite kul ut när Annika och Rosie marscherade med bestämda men lyckliga steg på rad med Annika i spetsen, förbi mitt blöta tält för att lämna in deras tävlingsböcker för påskrift. GRATTIS till er båda!
Jag antar att en å annan är lite nyfiken på rubriken. Vadå fusk? Jo, det regnade ju. Och Gromit funkar faktiskt något bättre när det regnar (till skillnad mot en del andra). Så därför så blev det en andra plats i agilityklassen med 0 felpoäng och en sån däringa uppflyttningspinne. Hans första i agilityklassen.
Tält-och klubbkompisen Catherine och Xanto skulle säkert även de fått pinne - om de hade låtit bli att riva - det sista hindret. Lite snopet för dom. Synd! Annars satt allt som en smäck för dom i loppet. Men så kan det va! Det är små marginaler i agility. Det är ju det som är tjusningen i sporten. Hehe! Fast det tyckte nog inte Catherine just då... Men det måste ju ändå vara bättre att vara nära än att inte vara nära överhuvudtaget. Jag vet!
Xanto och Catherines bägge fina lopp finns på Facebook. Gromits och mina finns dock lite närmare - här nedanför.
Agilityloppet.
Hopploppet.
Det var tjuvstart i bägge. Men jag ger inte upp. Jag vet ju att han kan sitta kvar på sin söta lilla rumpa. Han var lite nosig här och där. Och så blev det lite tokigt efter Agilityloppets målgång. Han hittade nästa tävlandes utlagda leksak, och ville absolut ha den istället för det tråkiga matte bjöd på. Hm? Måste hitta roligare målgångsbelöning. Fast det underlättar om tävlingsarrangörerna har en sån där låda istället vid målet där man får lägga sin leksak.
Jag måste också springa fortare. Ta längre steg åtminstone. Just det! När det i alla fall blev två vägran i hopploppet, så tänkte jag genast om: Träningstävling. Därför så testade jag att småtrippa upp-peppande i slalomet. Kanske Gromit skyndade på lite mera. Han och jag måste (eh? Måste och måste. Kan diskuteras) hitta små detaljer som får ned bantiden. Fast idag var vi inom referenstiden i bägge loppen - trots två vägran i hopploppet! Men det var på några tiondelar när. Resultatsiffror:
Agilityklass: 2:a plats med 0 felpoäng av 31 startande, varav 14 diskade. Referenstid: 50 sek. Vår tid: 42,98 sek.
Hoppklass: 10:e plats med 10 felpoäng av 30 startande, varav 14 disk. (samma antal som i agilityklass?). Referenstid: 39 sek. Vår tid: 38,17 sek.
Här en liten suddig bild på dagens förärvade prisrosett med Gromit i bakgrunden. ;)
Tänk att det står agilityklass på den! Det som var sååå omöjligt förut.
Nästa helg ska vi till Sala BK. Där har vi inte varit förut. Undrar om vi hittar dit, kommer i tid och om det regnar där?
Apropå ingenting! Det var ett tag sen jag pushade lite för ett kåseri. Här är ett gammalt från 2007, tror jag