Allra först vill jag tala om att jag ogillar när man talar om sig själv i tredje person. Men jag tyckte att rubriken blev liksom mer klatchig på det här viset. Samtidigt så känns rubriken ganska ytlig - precis som texten här nedanför. Så då passar det väl bra!
Dessa svampar - ljusbrun vitringsvamp - har absolut inget med texten att göra.
I fredags eftermiddag steg jag in i.... ja, vad heter det? ... biblioteket för att göra min medborgliga plikt - att rösta. Jag tror att det var tredje gången någonsin mina fötter beträdde bibliotekets golv. Varav en gång så råkade jag gå fel.(!). (Jag skulle till... ja, nåt annat som ligger i samma byggnad - fast nån trappa upp. Jag minns inte nu vart. Det var ett antal år sedan.) Jag kände mig något vilsen även i fredags. Men det var faktiskt bra skyltat för att hitta till valsedlar och sånt.
När jag kom fram till bordet med alla valsedlarna så höll jag först på att sträcka min hand mot fel lappar. När jag gick mot valsedelhyllan så ögnade jag på håll kvickt igenom alla, och i farten höll jag på att ta fel lappar, för de första jag såg som började på S och sedan ett långt namn efter var helt fel. Absolut helt super-fel! Aha! Kanske det är anledningen till att så otroligt ofattbart många la sin röst på dessa idioter - de råkade helt enkelt ta fel lapp!!
Röd vitprickig rödsvamp. (Vissa kallar dessa för flugsvamp)
Efter jag snappat åt mig RÄTT lappar, vände jag mig om och upptäckte att de tre skärmarna var upptagna. Alltså där det var meningen att man skulle gömma sig medans man fixade med kuvert och sånt där. "Äh!", tänkte jag, "inte orkar jag vänta!", så jag letade upp en ledig stol, böjde mig ned som en fällkniv och använde stolen som bord och la i mina valsedlar i kuverten.
Här några praktexemplar av tegelröd gyllensvamp.
"Äh! Kö!!", muttrade jag tyst sedan när jag ställde mig sist i kön mot valkuvert-avlämningen. Väl framme (det tog inte så himla lång tid), så småpratade jag lite med killen som tog emot pappren. "Börjar det bli lite enformigt?", undrade jag när han vant prickade för i de tre kolumnerna. "Jo... Men det kan man stå ut med en gång vart fjärde år!", svarade han glatt, men lite förvånat över frågan. Jag instämde.
Röd valpsvamp.
Väl tillbaka på jobbet kommer en kvinna in till butiken. Iklädd sin (fula, i mitt tycke, alltså) ljusblåa jacka går hon direkt fram till disken. I handen har hon en femhundralapp. Jag förstår genast (innan hon frågar) att hon vill växla - till en femma! Det är nämligen så att för att kunna besöka köpcentrumets offentliga bekvämlighetsinrättning så krävs det numera ett innehav av ett stycke femkrona. Vår butik ligger granne med toan, så vår omsättning av femmor har numera ökat med typ 300 procent! Det är ju också lite typiskt att banken har precis börjat ta ut en avgift för att växla - per myntrör och per sedelbunt. *suck* Men vad gör man? Muttrar och ser glad ut!
Butter äckelsvamp.
"Jo, man måste ha femkrona för att gå på toa... Jag skulle inte få växla..?", frågar hon lite tvekande och viftar med femhundralappen. "Hm.. Tyvärr har vi ont om hundralappar.. Äh, här har du en femma. Måste man gå, så måste man!", svarar jag, och räcker henne myntet.
"Jag har ju aldrig längre med mig några kontanter - bara kontokort", förklarar kvinnan, "Du kan inte dra kortet..?" Jag nekar, och envisas med att hon ska ta femkronan. Tacksamt tar hon emot min femkrona, och fortsätter att förklara: "Femhundralappen har jag med mig ifall... Som nödfall, ifall man inte kan använda kontokort!". "Eh..?", tänker jag lite fördomsfullt, men säger inget, "och då väljer du att ta med dig en FEMHUNDRALAPP?!! Ja, ja.. lite typiskt, kanske för folk iklädda denna jacka, kanske.."
Grönrandig kamouflage-svamp. (uppefrån och från sidan) Lägg märke till hur väl de gröna ränderna är kamouflerade. Därav namnet.
Kvinnan går nöjd - och mycket tacksam - ut mot toan. Några minuter senare kommer hon in igen. "Jag kan ju köpa en CD - och så lägger du på en femma!", föreslår hon glatt, som om hon kommit på världens snilleblixt, "Har du någon bra CD?". Jag går fram för att kolla lite på vår CD-topplista och nyhetshylla. Kvinnan upptäcker genast Alexander Rybacks nya CD. "Ja! Den tar jag!", säger hon innan jag hunnit fråga vilken musiksmak hon har, så man har någon chans att kunna föreslå något.
Lila grottsvamp.
Medan jag expedierar henne tänker jag att hon skulle bara veta att jag alldeles nyss röstade på hennes motståndare. Samtidigt förstår jag att hon antagligen tror att min vänlighet beror på att jag har sympatier med hennes uppenbara partitillhörighet - vilket är helt fel.
När jag har dragit hennes kort - och lagt på femman (fast jag tyckte egentligen att det var onödigt, men hon ville ju ha det så) - så utbrister jag glatt och trevligt: "Ja, nu så är vi kvitt!". Kvinnan skrattar glatt instämmande tillbaka.
Enbent plattsvamp.
Efter hon gått ut tänker jag lite elakt, falskt (?) och lömskt att jag inte är som dom (speciellt "dom andra idioterna" som jag för tillfället glömt bort vad dom kallar sig för). Jag bryr mig om alla - oavsett färgval, inkomst, arbetsförmåga, var man råkar vara född, intelligensnivå, klädsel etc.
Alla är värda - i nödens stund - en femkrona!
Ja, okej, då! Så länge de är trevliga, och visar respekt. Lite kinkig får man väl ändå vara!
Hundskuggad pyttsvamp
PS. Dagen efter upptäcker jag kvinnans ansikte på en valaffisch. Tydligen är hon någon av kommunens höjdare. Ja, ja, så insatt är tydligen jag - inte. :) DS.
Gullig knubbig sagosvamp.
Blek vitsvamp även kallad "vitflagg-svamp".