Idag fyller ungspolingen Gromit 2 år! Han började bemärkelsedagen med att (med min hjälp, måste jag väl erkänna) att "låna" ett foto taget av Greta o Hjördis matte Louise. Bilden är tagen på Roslagens BK förra året. Det var det FÖRSTA loppet han faktiskt KOM I MÅL!! Måste jag tillägga att det även var det SISTA loppet han faktiskt har kommit i mål - hitintills!
Jag tycker så mycket om den där bilden (som finns på första sidan), för man ser hur överlycklig Gromit är när han kör sin agility. Ja, sin agility - för han kör helt själv - mig bryr han sig inte så mycket om - "Vadå? Ska man ta hindren i någon särskild ordning? VARFÖR DÅ?!", bjäbbar han när jag försöker få hans uppmärksamhet. På bilden ser ni hur han faktiskt ser på mig! Det beror på att jag försöker ändra på hans "rusa-iväg-i-hundranittio-utan-sin-förare"-beteende där på plats. Gromit hade alltså diskat sig i alla tre loppen innan.
Jag minns när vi kom i mål - tillsammans, att jag ropade till honom medan jag berömde o lekte: "HELT OOTROLIGT!!! DU KOM I MÅL - GROMIT, DU KOM I MÅL!!!". Jag minns också att de som satt där intill målområdet log o skrattade lite åt oss - eller kanske mest åt mig....
Självklart kan jag inte handla Gromit som jag nu gör på bilden, utan vi måste träna på det här - att övertyga Gromit att man faktiskt måste ta hindren i en speciell ordning - den ordning som jag visar. OCH JAG MÅSTE BLI BÄTTRE PÅ ATT VISA o BLI SNABBARE! Man är ju två om ´ett - bägge måste fungera!
Agility-bilden på framsidan kan jag faktsiskt sitta och titta på hur länge som helst - så mycket tycker jag om den - o motivet förstås!! Jag tackar Louise på förhand för min stöld av foto... ("Jo, Louise... Det finns en till bild på Greta o Spirou..... från Vallentuna BK.... Den är JÄTTE-FIN.... Den skulle jag vilja....") *Jag-vrider-o-vänder-på-mig-lite-förläget*