Gromit har fått ett rinnande öga, så det var då dags för ett veterinär-besök.
Gromit blev överlycklig när bara han fick hoppa ur bilen. "Jippee!", skuttade han glatt runt parkeringen - dock i koppel - så jag "skuttade med" också. Fast mitt "skuttande" var faktiskt mer mot min vilja. "Vilken odräglig hund jag har!", tänkte jag "förvånat". När jag öppnade dörren för att gå in till djurkliniken, försökte Gromit-rackarn tränga sig mellan mig och dörren. "Nämen nu får du i alla fall skärpa dig!", väste jag argt. "Ja ja, okej då!", backade Gromit lite grann. Jag får väl erkänna att jag har varit lite lat med att bara ta ut Gromit för sig själv. Det är ju faktiskt nyttigt för hundarna att få vara lite själva med matte.
Väl inne på djurkliniken kollade Gromit kavat runt omkring... Tills han upptäckte en hiskelig otäck tingest-varelse: "VAD ÄR DET DÄR!!", spanade han räddhågat, "Nä! Det är nog säkrast att låtsas att jag inte har sett "det där"!" Gromit fortsätter istället att kolla in de andra vovvarna som också stod i kö och väntade vid disken.
När vi hade anmält oss, gick jag givetvis bort till just den soffan som stod intill "den hiskeliga tingest-varelsen". "Matte är inte klok! Hon går dit. Fattar hon INGENTING!!", tvekade Gromit. Han ville inte gå bort till... Tyg-hunden i typ naturlig storlek med tratt runt huvudet och bandage på tassen. "Nämen Gromit har du sett vilken kul grej jag har hittat!", säger jag käckt samtidigt som jag tar tag i tyg-hundens tratt. Gromit tittar storögt på leksakshunden. "Jag går inte en meter närmare "det där"!", visar Gromit tydligt. "Nähe! Slipp då, fjant-Pelle!", säger jag lite hånfullt efter jag har petat en stund på tyg-hunden. Självklart sätter jag mig på soffan tätt intill tyg-hunden. Efter ett tag tar Gromit mod till sig. Han går sakta sakta fram till leksaks-hunden och nosar mycket försiktigt på den. "Äh! Den där var ju inge´ farlig. Eller... " Gromit är ändock lite beredd ifall den trattförsedda tyg-hunden skulle röra på sig.
Gromit sätter sig mellan mina knän, och iakttar alla andra hundarna i väntrummet. Han lyssnar noga när en hund gläfsar lite grann i det närmaste mottagnings-rummet: "Vad gör dom med hundar här egentligen!", tycks Gromit undra.
Nu är det vår tur. Gromit rusar fram samtidigt som han försöker hinna med att nosa överallt. Inne i mottagnings-rummet nosar han nyfiket och glatt runt omkring. Dörren öppnas, veterinären kommer in. Gromit rusar med detsamma fram för att hälsa, och framför allt kolla in brickan med prylar hon håller i. Gromit ställer sig på bakbenen för att nå upp. Efter veterinären har hälsat, ställer hon brickan med prylar på bordet. Gromit hoppar genast upp med frambenen på bordet och försöker sträcka sig fram till brickan. "Vad du var nyfiken, då!", säger veterinären när Gromit går fram till henne för att kolla vad hon gör med prylarna. Veterinären visar en plastflaska med typ vatten i. Gromit nosar nyfiket. Veterinären låter ett par droppar falla på Gromits nos. "VAD VAR DET DÄR!! HON FÖRSÖKER DRÄNKA MIG!! MATTE VAR ÄR DU!!!!!, visar Gromit, vänder sig till mig och gömmer sig under stolen jag sitter på.
Sedan var det milt våld som gällde för att få Gromit att "genomlida" ögon-undersökningen. När ögon-kollen var över rusade han under stolen bredvid mig i ett försök att ånyo gömma sig. Innan veterinären skulle fixa receptet, ville hon lyssna på Gromits hjärta. "NÄ! ALDRIG JAG GÅR FRAM TILL DEN DÄR ONDA MÄNNISKAN, SOM FÖRSÖKER DRÄNKA SMÅ SÖTA HUNDAR SOM JAG!!, vägrade Gromit. Jag fick lov att lyfta fram honom. Medan veterinären lyssnade på hjärat stod Gromit blickstilla. Han vågade inte röra sig, men han försökte försiktigt spana lite vad "tanten" gjorde med den där "grejen".
Efter veterinären gått ut, så var allt hur roligt som helst igen. (Undrar om hon ångrade att hon droppade dessa få droppar på hans nos.) När vi skulle betala hoppade Gromit upp med fram-tassarna på disken, och kikade glatt och nyfiket över för att se vad som försigår där på andra sidan. Återigen var han sitt gamla jag - yrvädret från Furuvik - som är överallt och ingenstans samtidigt. Ja, Gromit har enbart två lägen - antingen fullt ös där allt forceras som om han vore en bulldozer eller så är han en så liten liten rädd liten hund-stackare.
