... bjuds på här.
Hm.. "kavalkad"? Det var länge sedan man hörde det ordet ljuda över nejden. Ibland undrar jag var alla ord kommer ifrån, och varför de plötsligt poppar upp i mitt huvud. Hur som helst, så kommer här en massa bilder som jag inte kunnat dela med mig eftersom internetuppkopplingen här hemma har varit på semester eller nåt. Men tydligen var dess semester slut igår kväll, för när jag kom hem från jobbet så sken de små lådornas gröna lampor så fint, så fint; Internet hade kommit hem! :)
Först ut lite bilder på Herr (?) Spirou von Fåntratt...
Här har vi precis kommit hem från djursjukhuset med en nyopererad Spirre-Spirou.
"Måste jag verkligen gå ur bilen?", tvekar en fortfarande lite nyvaken Spirou. (Han fick vara kvar så länge han ville)
Den här bilden är från morgonen efter, och vi är på väg att åka till jobbet. Han brukar faktiskt ofta sitta kvar så där vid huset - även när han inte bär tratt. Jag tyckte det såg lite komiskt ut när han satt där uppe i backen för sig själv med sin tratt runt huvudet.
Spirou är så van med sin tratthuvdbonad. Han tränger sig bryskt fram mellan möblemanget här hemma och på jobbet. Mina vader är fulla med blåmärken efter hans framfart med tratten. Han travar glatt på utomhus på tomten med sin strut, och han söker godis utan några besvär. Vid koppelpromenad slipper han tratten, för då är han ju under sträng uppsikt.
Man kan även trängas i soffan med tratten runt huvudet. Otroligt nog så låg Wilbur kvar. Han brukar annars absolut inte gilla att ligga trångt.
Gromit har till skillnad mot Wilbur inget större emot att trängas med Tratt-Spirou. Inte heller jag. Vid ett tillfälle vaknade jag till i soffan. Spirou hade klättrat över mig, trängt sig ned mellan min rygg och soffryggstödet. Han använde min axel/hals som huvudkudde - med tratten på sig. Det gick det med! ♥
Man kan även ligga så här, helt avslappnad - med huvudet hängande över soffkanten.
För den som inte vet... Spirou har blivit kastrerad på grund av tumörer - "av största sannolikhet godartad typ"- i testiklarna.
Sex dagar efter operationen började Spirou plötsligt att mystiskt blöda från såret. Veterinärerna blev lite brydda, men efter nya piller och avvaktande, så sinade Spirous inbyggda "blodautomat" efter två dagar. Veterinären tipsade att jag skulle inhandla ett tikskydd för att slippa blodfläckar på golven och i möblerna. Fast jag vägrade. Kändes lite fel att först knipsa av kulorna och sedan sätta på honom ett tik-skydd. ;)
Här testade jag om en gammal t-shirt skulle skydda lite, men det funkade inte sååå himla bra.
Här visar Spirou upp det senaste i springer-modet...
Eller vad sägs om denna kreation ur höstmodet 2011? Notera den chicka tofsen på stussen.
Dräkten är skön och behaglig. Det går alldeles utmärkt att röra sig i den - och att dricka vatten.
Gromit beundrar Spirres nya dräkt.
Den här tröjan har faktiskt Keaton använt flera gånger, så det är typ vintage-mode (eller vad det nu heter). Flera gånger när jag såg Spirou i tröjan, så fick jag ljuvlig Keaton-känsla. ♥
Keaton.
Man kan även vara med på agilitytävling och vara hejarklack åt Gromit. Det var ingen idé att ta med hundbur till Spirou - han fick liksom inte plats med tratten.
Spirous sår är nu helt läkt och fint.
Apropå agilitytävling. Här några bilder från någon vecka tidigare på Tierps BK...
Vad är det som Spirou, fågelhund som han är, spanat in - där uppe i det blå?
Är det dom här, tro?
Nä, det var dom här!
Spirou morrade och gruffade misstänksamt mot de mystiska varelserna som svävade omkring ovanför hans huvud.
Det svävade utomjordingar uppe åt vänster och...
... och de var där uppe åt höger. "Hjälp!! Vi är omringade av flygande monster!!", morrade Spirou dovt. Vissa andra ligger och snarkar lugnt i sin bur (Gromit. Wilbur gjorde detsamma i buren intill. Zzzzz).
Jo, i det förra dagboksinlägget så nämnde jag att jag var i väntans tider. Det är jag inte längre. Det jag - och Gromit - väntade på var när han skulle få nästa EP-anfall. Det kom natten till i måndags (19:e sept). Halv tre på natten vaknade jag av "oväsen" från hundarna, och jag förstod direkt vad som var på gång. Egentligen finns det inget mer att förtälja om det. Så istället en bild på en glad och mycket förväntansfull Gromit...
"Jaaa! Nu är det dags för piller och mat!!! Jippeee!!!", visar Gromit lyckligt.
Observera att det syns en tennisboll i bakgrunden. En tennisboll finns nästan alltid i närheten av Grompan Eriksson - mer eller mindre "väl använd" (läs: söndertuggad)..