Eller så borde kanske rubriken vara "Go´morrn! Vakna nu!!".
Imorse var det så hääär nära att jag stannade hemma. Var så trött, ville bara sova meeer, gå tillbaka till soffan - och lägga mig - och soooova. Bläääh för morgonar!
Hihi! Även nu är jag nyvaken. Somnade ordentligt medan datorn jobbade med att ladda dagens filmsnuttar till YouTube. Just nu ser jag knappt datorskärmen framför mig för mina grusiga nyvakna ögon.
Hur som helst så lyckades jag komma fram till Roslagens BK ungefär en trekvart senare än jag hade tänkt mig. När jag släntrade in på brukshundklubben var jag övertygad om att det var medium-klassen som höll på, och att det strax skulle vara tid för large-klassens banvandring. Jag satte upp hundburarna kvick i denna tro, och därför väntade med att sätta upp tältet. Gissa om jag blev förvånad när speakern sen ropar ut för mediumklassen! "Men hallå!", tänkte jag, "Hur många gånger ska dom köra?!!". Nä, så tänkte jag inte, utan förundrades mest över att jag inte ser skillnaden på en small och mediumhund, samt var tacksam över att jag nu plötsligt hade gott om tid. Tältet sattes upp. Vilket var tur, för senare till Hoppklassen så regnade det ordentligt. Det är bra me´ tält!
Men va blöt man var sedan när man kom hem, efter att man har plockat ned det blöta tältet därborta, och sedan här hemma rafsat upp det igen, och hängt upp det på tork. Jag måste säga att när jag sen kom in, och fick av mig allt det blöta, så uppskattade jag verkligen torra kläder! Thank God för torra kläder!!
Jag tyckte verkligen synd om alla klass 2-ekipagen som då höll på i hällregn - och alla funktionärer - och domare!
"Ja, ja... strunt i vädret - hur gick det med loppen?!!", undrar ni. Hold your horses!, säger jag. Filmsnuttarna är på väg! Sitt inte där och läs, utan scrolla ned och sätt i gång dom, vet ja!
Agilityklassen.
Grompan tjuvstartade - rejält! Jag kände innan att det var på gång, därför så gick jag tillbaka till honom, men det kanske bara gjorde saken värre. Vad vet jag? På grund av tjuvstarten, så hann jag ju inte placera mig där jag hade tänkt, så därför så blev det en ordentligt onödig vägran i slalomet. Vägran är en riktig tidbortslösare! Speciellt i slalom. Resten av loppet känns mycket bra. Jag bara springer - och hoppas! :)
Jag hoppas att Gromit verkligen tar hindren. Jag bara anar i ögonvrån att han gör rätt. Men det är nog det enda sättet, eftersom jag absolut inte kan "stanna upp" och kolla efter om han verkligen tar hindren. Jag måste helt enkelt lita på honom.
Xanto och Catherine gjorde ett jätte-fint agilitylopp. Hm..? Deras filmsnutt ligger ute på Facebook, ju. De kom på en åttonde plats, med en tid som var cirka 10 sekunder snabbare än Gromits och min! Där blev man bortsprungen! Min "bortförklaring" är tidslöseriet med vårt slalom-vägran, och så måste jag få bort alla viiiida svängar, och så måste jag springa fortare - och även Gromit. Eller så kör vi kortare banor, kanske? Kan man få dispens för lååångsam förare?
Vad jag skulle kunna göra är att speeda upp balanshinder-forcerandet, dock (och slalomet).
Vi kom på en 10:e plats med fem fel, tid: 48,53 sekunder av 31 startande, referenstid: 52 sek.
Hoppklassen.
Här blev det ingen tjuvstart. Tack för det min lilla Grompa! Innan jag lämnade honom vid första hindret, så tog vi tass på det. Och han höll vad han lovade!
Det är kul att se att han nu har ordentligt sug på hindren, speciellt tunnlarna som han förut kunde tvärnita precis innan tunnelöppningarna. Nu så springer jag bara, visar - och hoppas. När jag inte hör någon diskvisselsignal, så vet jag att han faktiskt också har tagit tunnlarna eller vilket hinder det nu månde vara.
Jo, när det är cirka fem hinder kvar, precis inför målrakan, så får jag faktiskt för en tiondels sekund black-out. Jag glömmer banan! Men jag chansade tydligen rätt, och mörkade min tveksamhet ganska bra. För inte syns väl det på filmsnutten? Jag minns att jag precis före start blev tveksam över hur banan egentligen gick, och kollar därför in ekipaget före mig noga. Ja, vadå ´ra! Vi hade startnummer fyrtiotre. Hur sjutton ska man komma ihåg vad man gjorde vid banvandringen - typ 43 minuter tidigare? ;) Jag hade ju dåsat till litegrann, ju!
Gromit och jag kom på en 7:e plats med 0 fel, tiden 40,07 sekunder av 31 startande, referenstid: 49 sek. Jag fick för en stund hjärtsnurp när jag förstod att det fanns en liten risk för att vi skulle få vår tredje och sista uppflyttningspinne i Hoppklassen. Men som tur var, så var det ju bara 31 startande, och då räckte inte de uppflyttnings-15 procenten till. Yes!!! Jag skojar inte, jag vill inte upp i tvåan än. Jag vill synkronisera ihop det med Agilityklassen där vi ännu är pinne-lösa. Ja, tänk på de stackarna som nu var tvungna att vara där på plats från tidig morgon (klass 1) till sen - och störtregning - eftermiddag då klass 2-tävlingarna började. Vill inte!
Jo, Grompan fick i alla fall en fin och tjusig prisrosett! Jag tror att det är hans tredje! Oj, glömde ta bild på den! Det regnade ju så in i.... Äh, ni har säkert sett en rosett förut. Fast... inte så himla ofta i samband med min mäster-Gromit! *stolt* :)
Lek med den förra agilitytävlingsvinsten!
Nästa helg är det dags igen... Då är det Märsta-Sigtuna BK.