Tala om att jag har ställt om dygnet nu. Jag var ju så himla trött efter dagens tävling, så efter att ha inmundigat den sedvanliga McFeasten, så somnade jag i soffan. Visst, en liiiten tupplur är väl helt okej, men... *suck* Ytterdörren stod ju öppen, så hundarna gick väl ut och rastade sig själva. Eller så var de lika trötta som jag var, och snarkade ikapp med varandra och sin slöa matte. Jag har ett vagt minne av att jag stapplade upp in i köket klockan 18.47 för att ge de alla sina piller. Sedan verkar det som om jag gick och la mig igen...
Ja, ja.... Till saken; dagens tävling,
Jo, jag lyckades komma dit i tid!!! Fastän large-klassen började. Kors i taket!
Men... då - stursk som man är - så tänker man att nu har jag så gott om tid, så jag kan sätta upp tält och burar och grejer i lugn och ro. Står och funderar avslappnat en liten stund vart jag ska slå ner mitt lilla läger. Sedan så busade tältet med mig. Jag vet inte om det bara var på rethumör eller om tältet protesterade mot mitt platsval. Men envis som man är, så kom allt upp som det skulle. Oj! Helt plötsligt, så ropar de ut att banvandringen börjar om - FEM MINUTER!
Hundarna är kvar i bilen. Eftersom jag inte hade prickat av mig, så visste jag inte vilket startnummer vi hade, och det är mycket bra att veta innan banvandringen - om man har startnummer 1 eller 29. Det gör en väldig skillnad på planeringen av rastning och uppvärmning. Gromit och jag hade fått just nummer 29, men fast jag nu då har tid att hämta jyckarna efter banvandringen, så bara måste jag hämta dom nu för att sätta dom i sina burar istället. Vet egentligen inte varför. Jag tyckte väl synd om dom ifall de behövde akut göra ifrån sig, eller var mycket törstiga. Så med andra ord så missade jag några minuter av denna faktiskt ganska viktiga ban-memorering. Äh! Det där med banvandring är överreklamerat! *harkl*
Wilbur i sin bur. Bilden är från förra helgen i Strängnäs.
Det var en rolig bana, men inte riktigt en sedvanlig klass 1-bana, som egentligen inte ska ha några "fällor" alls. Denna bana hade minst tre ordentliga dito. (För er icke-agilitynördar: Fälla = när hinder som inte ska tas, står rakt fram i hundens "naturliga" väg, typ. Hunden ska alltså istället tvärt svänga av åt sidan mot ett annat hinder.)
Gromit var taggad, han drog hårt i kopplet mot starten. När vi stod i startfållan och väntade på vår tur, fick jag verkligen hålla emot, så att han inte rusade in i förtid. Han gjorde lite då och då ryck mot banan. Han ville in - NU!!!
När det sedan äntligen var vår tur, så satt Gromit ändå kvar framför första hindret, och jag var cool och gick tillbaka enbart för att berömma honom. När vi sedan väl skulle starta, så fick jag säga "Kör!" två gånger!
Vi blev tyvärr diskade i detta agilityklass-lopp på grund av att vi föll i en av dessa fällor. Jag trodde att ett framförbyte skulle visa honom att vi inte skulle ta den lockande platta tunneln som låg rakt framför honom. Men jag var uppenbarligen för sent ute. Resten av banan gick riktigt bra. Han satte tassar på alla kontaktfält. Han fick dock till en alldeles för vid sväng (bort mot balansbommen, en av dessa fällor) vid starten. Jag skulle kanske ha varit kall och kört "min specialare" där, just för att han inte ska få för hög fart och därmed svääääva ut. Jag hade funderingar på det, men det gick inte riktigt att få till det, eftersom hopphindren var placerade lite klurigt, och det därmed fanns risk att han då istället skulle springa förbi hinder nummer tre.
Andra har fartiga, fina agilityfoton på sina hemsidor. I brist på dylika, mer passande bilder: Gromit sover lugnt i vårt läger. Strängnäs BK.
I Hoppklassen var det även där en lite klurig start. Jag förstod att Gromit skulle få för hög fart, och därmed sväva ut i en för vid sväng. Jag velade mellan två handlingsätt - pest eller kolera, typ. Inget av dom kändes riktigt bra. Mycket riktigt, så flög han förbi mig i en alldeles för vid sväng, så att han kom förbi det tredje hindret (vägran) Han rev även det andra hopphindret (om jag minns rätt). När vi sedan kom bort till slalomet, så börjar jag bli "placerings-girig". Eftersom vi nu har fått 10 felpoäng, så ville jag istället försöka få ned tiden, och pressar Gromit i slalomet genom att gå på fortare än vad jag brukar. Självklart så missar han då port inne i slalomet, och vi måste ta om. Ja, ja... Det kunde ha gått!! Annars så gick loppet riktigt bra. Snälla Frida hade visst filmat oss, så då får man se om man minns loppet som det egentligen var. ;)
(Man ser på filmsnutten att det var det femte hindret som Grompan rev. Jag mindes bara att jag hörde nångång i början en hoppbom falla till marken.)
Här är nu filmsnutten som Frida filmade. Tack Frida!
Imorgon - eller rättare sagt: idag - är det tävlingsdags igen. Då kör vi i Ågesta på Sthlm S:a BK.
Spirou fyller förresten nio år, men det kommer nog dröja ett tag innan vi firar honom med ett födelsedagskalas. Det är liksom lite upptaget på helgerna. Fast... jag kanske kan ge honom nåt kul imorrn på tävlingsplatsen.
Även Spirou sov i Strängnäs. :)
Glömde... Gromit kom på en 13:e plats av 29 startande i Hoppklassen, med 16,62 felpoäng varav enbart 1,62 i tidsfel, så med tanke på tidsslösande vägran och därtill även strul i slalomet, så måste han ha haft en ganska bra fart där emellan strulen - för att vara en "sådan där spaniel". ;)